daxfotboll

Solen sken över Starke Arvid arena samtidigt som undertecknad parkerade bilen bakom en blå Saab och travade bort mot sittplatsläktaren för att få maximal pressläktarfeeling. Sakta började arenan "fyllas" och LSK:s nya kampsång "Vi ska tillbaks" ekade i högtalarna. Det är nog då främst tillbaks till allsvenskan man syftar på i texten då det är därifrån LSK nu ska landa mjukt i Superettan. Dagens gäster, Vasalund, är i Superettan för att ta mark - nykomlingar som de är!

Första halvlek började positivt för hemmalagets del och man skapade en del. Redan i den andra minuten har Daniel Åkervall en fin möjlighet på volley efter en bra nedtagning på bröstet men VIF:s målvakt, William Amamoo, räddar den gången. Båda lagen skapar några halvchanser men man kan ändå räkna med 5-3 i nämnvärda målchanser till LSK:s fördel i första halvleken. En halvlek där VIF:s tränare Peter Lenell ropar efter ett högre bolltempo, hemmadebuterande 18:åringen Liridon Kalludra imponerar och hemmacomebackande Robert "Lillen" Johansson spelar tryggt och metodiskt. I Vasalund var det nr 10 Kennedy Igdoananike som var bäst matchen igenom med ett rappt löpsteg och en vass teknik. 

Första halvlek skulle ha varit Vasalunds men LSK spelar taktiskt och krymper sina ytor mellan mittfält och backlinje (den ytan som Vasalunds tekniska spelare annars behöver för att bygga upp anfallen på). LSK spelar istället längre. Långa bollar upp mot Patriksson och Åkervall som ofta resulterar i långa och dugliga anfall. Speciellt ett anfall i den 41:a minuten då lagkaptenen Martin Smedberg-Dalence sätter 1-0 i den bortre burgaveln på ett högklassigt vis. 1-0 i halvlek - vilket också är rättvist!

I andra halvlek händer det mycket. Speakern Phille ropar ut publiksiffran (1130 personer). Phille ropar också ut vinnaren av parkeringslotten vilket var serie Y lott 65 som vann en stekpanna i titan från Ulvesunds ost- och charkvagn. (Själv hade jag nr 45 i serie X). Andra halvleks lustigaste höjdpunkter var dock när en vasalundspelare sköt på tänkande ljungskilespelare ut till en hörna för 75-årsjubilerande VIF. Bollen går rakt mot knoppen av flaggstången med Svenskaspels flagga (Svenskaspel som också firar 75 år i år) och både knoppen och Svenska spels flagga åker i backen. Det var ett ståtligt 75-årsfirande! Det tyckte i alla fall VIF:s tränare Lenell som brister ut i skratt tillsammans med den tappra publiken och pekar på flaggstånden. Hipp hipp hurra!

Hursomhelst. Fotboll var det vi sysslade med på den här bloggen, inte sant? I den 54:e matchminuten fick VIF utdelning efter 9 minuters inledande press av den andra halvleken. LSK:s målvakt Colin Burns missar en hög boll och tacklar till en Vasalundspelare på framfart för att kompensera sitt tidigare bolltapp. Mindre smart av Burns och situationen mynnar ut i en korrekt dömd straffspark som Albert Kransiqi sätter säkert bakom den nyss nämnda Burns. 1-1.

Efter straffsparksmålet jobbar sig LSK succesivt tillbaka i matchen och de sista 20-25 minutrarna är det nästan bara LSK:s desperata försök till ett ledningsmål som gäller. Man spelar kortare och uppfinningsrikare än i första; och stundtals är det roligt att se på. Men det glöms snart bort i form av en felpass eller liknande. Den bästa chansen för LSK i andra halvlek hade Johan Patriksson som kommer i en väldig fart på Smedberg-Dalences instick från höger men kommer lite sent och når inte fram till bollen som annars kunde ha slagits in i öppen del av buren. 

Men närmare än så kom aldrig de gröna från Ljungskile som ännu inte har vunnit (eller förlorat) i år; men som har gjort 3 mål på två matcher. Att det var ett före detta allsvenskt lag som mötte ett före detta division 1 lag märktes inte idag. Stockholmslaget Vasalund ser vasst ut!

Matchens bästa: Lite tråkigt kanske men jag måste nog säga att den avflugna flaggstångsknoppen i kombination med en blåröd flagga med Svenskaspels logga på seglar ner mot marken var det roligaste som hände på Starke Arvid denna soliga söndagseftermiddagen.

Matchens sämsta: Colin Burns är vanligtvis stabil men får inte göra så enkla tabbar likt den som resulterade i en straff och mål. Han ska bara plocka den bollen i förstaläget. Vanligtvis skulle jag sagt att han är kort och att det är en bra förklaring till varför han inte når den men det håller inte. Visst ser han kort ut på planen, men jag såg honom på ICA i veckan och han var ganska reslig och kunde allt välja chipsen från översta hyllan om han så ville.

/Dave, med årets första ordentliga matchrapportering!